Det såg ut som om cykeln nyss parkerats på Torsgatan, men vid närmare eftertanke var det nog länge sedan som någon trampade denna pärla. Det mest förvånande, ur ett Stockholmsperspektiv, är väl inte att hjulet vävts in i gräs, eller att den ser så fräsch ut. Det mest förvånande är att den överhuvudtaget står där, oberörd av tiden, ohuliganad och framförallt, ostulen. Bara det är en bragd.