Vi var på Rhapsody in Circus, sista dan i Stockholm. En blandning av Wells musikaliska konfekt och Bronetts cirkusartister. Cirkusartisterna höll genomgående hög klass, musiken stöttade artisterna. Det fanns lågmärken, när Wells körde julpotpurri och till slut lät Geir Rönning sjunga helga natt. Där stannade föreställningen, men sen tog den fart igen när två kanadensare, Imago, från Cirque de soleil handekvilibrerade varandra till samme norrmans sång, nu i rockigare tappning. Och bröderna Veles på lina! Sen flöt det på, trots strömavbrott, regnläckage, bortskämda tv-filmare och ljudproblem. Eller kanske tack vare alla fel, för då blev det mer intimt och charmigt. Men tv-filmarna förstörde flera nummer helt, speciellt sladdbäraren. Tänk att man måste ha en man som bara har som uppgift att flytta på en sladd hela tiden, och inte kan göra det på ett diskretare sätt utan ställer sig i vägen för allt och alla.
Huka dig åtminstone, för h-e.
Sladdbärare! Now there’s a praoplats att vara stolt över.