Att sälja en lägenhet idag har sina speciella regler, sina speciella lagar. En del kör förstås med stageing, målar vitt och sätter dit nån soffa som sen dyker upp på nästa visning, och nästa visning igen. Men det finns en stageing lightversion. Här en snabbversion som håller väl så bra.
Ta dit en pepparkvarn, en balsamvinägerflaska, en vit kruka med basilika samt en fruktskål fylld med frukt och ställ i köket. Rensa allt som står i vägen för fönstren, och släng lösa småprylar i en svart säck nånstans. Se till att man kan gå in i en eventuell klädkammare. Ta bort fula mattor. Sätt 100 wattslampor i mörka rum. Skura med såpa utanför ytterdörren. Om du hinner, baka bullar, för doftens skull. Efter en vecka har basilikan tröttnat rejält, men förhoppningsvis har du då redan skrivit under kontraktet och kan gå på andras husvisningar. Och känner du doften av såpa i farstun, var lite misstänksam, nån kanske kör lightversionen.
Men hur gick det? Fick ni den såld?
Till slut var det en urgullig familj som lade högsta budet, och som kan flytta in i en femma i Märsta den 1 maj. En femma från 1964 med bara en och samma ägare, en hel del välskötta originalskåp, och välstädat på det gamla viset där till och med disktrasorna torkats av och tvättats i 60 grader.
Du kan spegla dig i parketten.
Utgångspriset var 1 miljon 50 tusen, men då, 1964, hostade mamma upp 10 000 för lägenheten. Det var mycket då, för en frånskild trebarnsmamma. Jag tror hon fick hosta länge.
Vi hade aldrig sålt till något annat än en urgullig familj.