Inget kan mäta sig med brädan

Det började 1964 tror jag, det är i alla fall det äldsta strecket jag hittat. Vi mätte oss mot bokhyllans gavel. Sedan har barnen mätt sig, och barnbarnen. Nu är det fjärde generationen som mäter sig.
Det blev en ritual hemma hos farmor Marianne, man tog godis i skålen och mätte sig mot bokhyllan. Sen kollade man vem man var lika lång som, och när det var. Farfar Gunnar är längst, nästan två meter. Längst ner hittar vi Julia, tre månader gammal 1990. 59 centimeter. Bokhyllan är nu tippslängd, men gaveln finns kvar. Och godisskålen, fast på olika ställen.
Själv blir jag inte längre, men jag har inte heller börjat krympa.