Vill du ha vatten är det inte bara att plocka åt sig vilken flaska som helst från affärens drickahyllor. Och det är inte säkert att det dyraste är det godaste heller. Vittel kändes hemtamt och välbekant, men smaken är fadd och oljig. Efter några dagars testande har jag hittat ett vatten som är drickbart, nu ska jag ladda upp med Mont Roucous. Naturligt mineralvatten, utan kolsyra, från drygt 972 meters höjd i Languedoc. Det slår inte den spanska favoriten Fonter, ett bubblande mineralvatten som till och med smakar bra när det är avslaget. Men det duger gott.
Skönt att någon tar tag i vatten problemet! När jag var där nere slutade jag dricka köpvatten och började dricka kranvatten, efter ett total felköp av äckligt köpvatten. (Och lite på grund av ekonomiska skäl).
…och du lever fortfarande! Ta-da!
Källor i alla ära, man blir lite desillusionerad när någon med insikt i branschen säger att Bon Aqua är “kranvatten från Haninge”.