Vad som än händer och vart du än går i Nice, så hamnar du på ett eller annat sätt längs stranden, på Promenade des Anglais. Alltid lika händelserikt och lockande. Det sägs att om man sitter några timmar på Café de Paris i Rom så ser man alltid en bekant. Jag tror en bänk längs promenaden i Nice fyller samma funktion.
Idag satt jag där i bara fem minuter, och såg tanten på posten gå förbi.
Det finns väl inget så nöjesfyllt som en karusell. Massa musik, härliga färger, glada människor runtomkring. Lite som livet kan vara. Du åker på en resa och efter en stund är du på samma ställe som du nyss lämnade, men lite snurrigare.
Trots att ett land är stort kommer den som gillar att kriga oundvikligen att gå under. Trots att fred råder under himlen kommer den som glömmer kriget oundvikligen att hamna i fara. Tänkvärt från Kina, 300-talet före Kristus.
Full fart på gravstenarna till kejsargravarna som visas på Östasiatiska museet. Här vilar inga ledsamheter, man rider, bollar, dansar, slåss och …
0 Comments