Jag är Mayor på foursquare över mammas grav. Hon skulle verkligen inte brytt sig, men velat veta vad det var och sedan skrattande konstaterat att det är så mycket konstigt nuförtiden.
Jag saknar min mamma.
Där, 12 meter lite längre bort ligger svärfar Göte och svärmor Ingrid och jag saknar dem också, liksom min dotter Josefine som ligger nergrävd under det stora vackra trädet som skymtar i bakgrunden.
Från den här platsen ser jag det jordiska av er, men känner det himmelska. Jag tror pappa är här också just nu, även om han begravdes i Katarina kyrkas minneslund. Han har nog inte så mycket annat att göra och jag fyller ju trots allt år idag.
Jag tror ni sjunger för mig, om jag sluter ögonen hör jag sången, jag kan höra vinden nynna mitt namn.
Men jag saknar kramen.
Ja, farmorkramen.