Det är nog en rödstjärt

Bofink eller Rödhake? Varken eller, tror på Rödstjärt. Namnet nämns första gången ca. år 1500 men är säkert äldre än så. Det hänsyftar så klart på de roströda yttre stjärtpennorna.
Den svenska häckfågelpopulationen är uppskattad till 100.000 – 300.000 par.
När hannen anlänt på våren låter han höra sin sång vid praktiskt taget alla tider på dygnet. Rödstjärten känns lätt igen på den varmt roströda stjärten. När han sitter stilla, dallrar han ideligen på stjärten. Han gör ett nervöst intryck och vill helst sitta fritt under sången.
Gunnar Bruzewits skriver att rödstjärten på en del håll i Finland kallades för dödsfågeln därför att man inbillade sig att någon skulle dö före årets slut i den gård vars flaggstång han valt till sångställe.
Under själva bobyggandet avtar emellertid sången för att sedan åter öka när ruvningen påbörjas.
Boet byggs i någon hålighet i träd eller murar, inte så sällan i jordhålor bland trädrötter på marken eller under stenar. Ibland på mer otroliga ställen som i gamla bilvrak, brevlådor och bortslängda stövlar. Rödstjärten är dessutom en vanlig gäst i fågelholkar.
Äggen, fem till åtta till antalet, läggs i maj till juni och kläcks efter två veckor. I princip är det honan som sköter ruvningen. Båda könen matar däremot ungarna.
I augusti drar rödstjärten söderut till vinterkvarteren i savann och buskskog i ett bälte tvärs över Afrika söder om Sahara. Flyttningen kan gå snabbt och det har noterats att rödstjärten kan flytta 2.050 km på fem dagar.