Karin Boye
Gömda Land
Du ska tacka dina gudar,
om de tvingar dig att gå
där du inga fotspår
har att lita på.
Du ska tacka dina gudar,
om dom gör all skam till din.
Du får söka tillflykt
lite längre in.
Det som hela världen dömer
reder sig ibland rätt väl.
Fågelfri var mången,
vann sin egen själ.
Den som tvingas ut i vildskog
ser med nyfödd syn på allt,
och han smakar tacksam
livets bröd och salt.
Du ska tacka dina gudar,
när de bryter bort ditt skal.
Verklighet och kärna
blir ditt enda val.
Minnesbild:
Det är natt. Jag är 10 år och vaknar av ett dödsskri, ett skärande strupvrål. Yrvaken rusar jag i mörkret in till farmor. håller henne.
Ännu ett skri, åå Gud vi är ensamma här, Farmor! Farmor!
– Var är jag?! Vem är jag?! Vem är du?? Ångande ångest, illande skräck.
Genomsvettig stryker jag henne över ryggen, huvudet, jag måste torka av mina händer dom är så svettiga, Du är Du, vi är här, jag är jag. Du är Du. Vi tänder lampan, farmor snälla snälla. Allt var svart, denna ensamhet…
0 Comments