Kan vitaminer förebygga cancer?

När traditioner i olika länder förändras, ändras också risken för de sjukdomar som förknippas med dessa traditioner. Magcancer t ex var en mycket vanlig sjukdom i USA för 60 år sedan, men nu har risken för denna typ av cancersjukdom starkt minskat. 

Å andra sidan förekom lungcancer endast sporadiskt hos män och var mycket sällsynt hos kvinnor för 60 år sedan. Emellertid ökade denna typ av cancer starkt hos män från 1930-talet och hos kvinnor från 1950-talet. En trend som på 1980-talet brutits hos männen, men ännu ej bland kvinnorna. 

Forskarna har genom åren också konstaterat att de kroniska sjukdomar som vi människor drabbas av, har en ojämn geografisk utbredning. I västvärlden förekommer mycket hjärt- och kärlsjukdomar liksom cancer i bröst, tjocktarm och prostata. I de asiatiska länderna, framförallt Japan och Kina, är högt blodtryck, hjärnblödning och cancer i magsäck och strupe några av de mest utbredda sjukdomarna. Stora skillnader kan också förekomma inom de olika länderna. 

Till stor del är det människors livsstil som orsakar de allmänna kroniska sjukdomarna. Det gäller framförallt användande av eller avhållsamhet från tobaksprodukter, samt de lokalt rådande mattraditionerna och matvanorna. Även alkoholvanor och hur man motionerar har betydelse för hälsan. 

Världsomfattande jämförande studier, som gjorts om kostens inverkan på sjukdomsförekomsten i olika länder, visar på att personer som av tradition ofta äter gula och mörkt gröna grönsaker och frukter, löper en mindre risk att insjukna i exempelvis cancer, än personer som sällan eller aldrig äter sådant. 

Detta stämmer också in på andra kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, högt blodtryck och slaganfall, även om mekanismerna troligen är olika. Man har försökt att ta reda på vilka speciella komponenter i grönsakerna och frukterna som tycks ha denna skyddande effekt. 

Dessa födoämnen innehåller mycket vitaminer och spårämnen liksom indoler och andra ämnen, som var för sig visat sig ha cancerhämmande effekter. Dessa sk mikronäringsämnen kan antagligen verka via flera olika skyddsmekanismer. 

En annan faktor som måste beaktas är att människor som traditionellt konsumerar mer grönsaker och frukt, oftast har ett lägre totalt fettintag speciellt när det gäller mättat fett. Så den lägre risken för både hjärtsdjukdomar och vissa cancerformer kan bero på ett lägre fettintag. 

Så fungerar vitaminer 
Fastän syre definitivt är livsviktigt för ämnesomsättningen, kan det också orsaka skador på cellerna, främst orsakat av fria radikaler som innehåller syre. Dessa innehåller atomer med en eller flera oparade elektroner. 

En fri radikal är instabil och strävar efter stabilisering genom att ta en elektron från en annan molekyl. På så sätt kan en närstående molekyl bli instabil, vilket ger upphov till en kedjereaktion. Denna reaktion kan leda till cellskador, i en process som liknar den när mat härsknar. 

Med hjälp av vitaminer, (antioxidantia), kan man stoppa denna reaktion som de fria radikalerna påbörjar. Antioxidantia förvandlas till ofarliga ämnen och hjälper till att upprätthålla en stabil inre miljö i växter och djur. 

Kroppen har många naturliga skyddsmekanismer mot oxidativa skador, t ex beta-karoten, C- och E-vitamin samt olika enzymer. Om det uppstår en fri radikal-skada i cellkärnan, som skadar arvsmassan, kan detta leda till mutationer, vilket i sin tur kan orsaka cancer. Eftersom antioxidanterna kan skydda cellerna från radikalskador, är det möjligt att dessa skulle kunna ge ett skydd mot cancerframkallande ämnen. För närvarande pågår ett antal välkontrollerade studier på människa runt om i världen. 

Den antioxidativa funktionen hos vitaminerna C och E samt hos beta-karoten har undersökts i flera studier, eftersom det kan finnas ett samband mellan den mängd man äter av dessa näringsämnen och graden av oxidativ skada. 

För att få en optimal verkan av antioxidantia i kroppen är det möjligt att dessa vitaminer eller näringsämnen behövs i större mängder, än vad som anses behövas för att förhindra bristsjukdomar. 

Beta-karoten allt intressantare för forskarna
Beta-karoten hör till gruppen karotenoider som förekommer som pigmenterade föreningar, vanligtvis gula-röda i färgen. Dessa ämnen finns naturligt i växter och upptas genom födan. Hittills har man upptäckt ungefär 600 olika karotenoider. Cirka 10 procent av dessa utgörs av förstadier till vitamin A, eftersom de i kroppen kan omvandlas till detta vitamin. Karotenoiderna har även antioxidativa egenskaper, som kan vara viktiga för att förhindra uppkomst av cancer. 

Ännu har relativt få studier gjorts med beta-karoten, jämfört med A-vitamin, när det gäller cancerprevention. Eftersom karotenerna utgör de huvusakliga förstadierna till A-vitamin och återfinns naturligt i frukter och grönsaker, verkar det som om de utgör en viktig del i skyddet mot cancer. Beta-karoten är också effektivt som antioxidant och uppfångare av fria radikaler, speciellt peroxyl- och hydroxylradikaler. 

Emellertid är det inte alltid bara fria radikaler som kan orsaka cancer. Tobaksrök innehåller t ex ett antal polycykliska aromatiska kolväten och även nitrosaminer, vilka verkar cancerframkallande. Nittrosaminer finns också i tuggtobak. Vid stekning av proteinrik mat (kött, kyckling och fisk t ex) uppstår cancerframkallande ämnen, stekmutagener. Dessa kan delvis vara orsak till cancerutrveckling i bröst och tjocktarm. 

Studier, som utförts hittills, tyder på att beta-karoten och A-vitamin har en uttalad skyddande effekt mot lungcancer hos cigarettrökare samt mot cancer i mun och strupe hos personer som tuggar tobak. det verkar också som om denna skyddseffekt kan erhållas mot bröstcancer, vilket delvis anses orsakas av stekt kött, som ingår i de västerländska mattrtaditionerna. 

I tre av fyra framåtblickande studier, där all cancerförekomst undersökts, var risken motsatt relaterad till intaget av grönsaker och frukt eller karoten. En minskad risk för lungcancer noterades i fyra av fem studier, där specifikt förekomsten av lungcancer undersöktes, med ett ökat intag av karotenoider. I två olika studier har det dessutom visats, att rökare har ett lägre intag av frukter, grönsaker och karotenoider jämfört med ickerökare. (Stryker et al, 1988, Subar et al, 1990). 

I en svensk studie (Stegmayr et al, 1991) vilken ingår i MONICA – projektet,(ett tio-årigt multinationellt projekt om hjärt-kärlsjukdomar), utvaldes slumpvis 116 medelålders män från norra Sverige. Förutom undersökningar av bl a blodfetter och blodtryck, analyserades även vitaminerna A, C och E samt beta-karoten. 

Resultaten visade att plasmanivåerna av vitaminerna låg över genomsnittet för europeiska MONICA-populationer. Rökare hade däremot signifikant lägre nivåer av t ex C-vitamin och beta-karoten jämfört med ickerökare, medan det inte fanns någon skillnad i vitaminnivåerna mellan snusare och icke-tobaksbrukare. 

Rökarna uppvisade ett lägre intag av grönsaker, frukt och cerealier och ett ökat intag av fläsk, kaffe och alkohol jämfört med ickerökare och snusare. Forskargruppen drar bl a slutsatsen att rökare, men inte snusare, har lägre plasmanivåer av flera viktiga antioxidantia jämfört med dem som inte brukar tobak. Möjligen skulle rökarnas lägre intag av vitaminrik mat kunna bidra till deras låga plasmanivåer av vitamin A och C. 

I fem utländska studier, där beta-karotenhalten i blodet undersöktes, var risken för lungcancer mindre hos personer med höga halter av beta-karoten. Den enklaste förklaringen skulle kunna vara att beta-karoten verkar skyddande. Det förefaller också som om beta-karoten är verksamt via en mekanism, där en omvandling till A-vitamin ej behövs. Emellertid har betydelsen av andra karotenoider än beta-karoten inte undersökts tillräckligt ännu, liksom andra innehållsämnen i grönsaker och frukter vilka också kan antas ha skyddande effekter.